Ett år...
Första halvåret var superjobbigt då han inte ville lämnas där och fick oss att känna oss som usla föräldrar som inte kunde vara med honom på dagarna. Han vantrivdes verkligen de första månaderna och pratade inte bra om dagis. Runt sommartid började det flyta på lite bättre och han började inte gallskrika och få utbrott förrän på dagisparkeringen (innan började det så fort jag eller F tog på oss jobbkläder hemma...)
Nu de sista månaderna har det gått riktigt bra och han berättar att han har lekt och ätit "mörgås" på dagis, det är därför lite halvvemodigt som vi nu på onsdag officiellt börjar på en ny avdelning, den STORA avdelningen. Jag hoppas så att han ska välkomnas in i gruppen och jag hoppas ännu mer att han ska vilja vara där och leka på dagarna och ha det superkul.
Vårat älskade stora lilla hjärta ♥ ♥ ♥
Hejdå Smulan. Hej Haren.
Hej, och tack för din kommentar i min blogg! Vi har de små glasen från Eva Solo men det är inte omöjligt att jag även kompletterar med några stora framöver :-) Ha en bra dag! Kram, Malin
Fy det är inget kul när man får ont i hjärtat när man lämnar på dagis.. Hoppas att det går bra nu när han ska byta.
Filip bytte dagis i höstas och det tog ett bra tag innan han slutade gråta vid lämning, gör det dock fortfarande ibland, och det blev ju inte bättre av att han bara går 15 timmar i veckan. Han hinner ju liksom aldrig komma in i det. En stor kram till er och till Melvin! :P
hej!
Usch vad hemskt det är att behöva lämna ett gråtande barn på dagis!
Jag är lite orolig inför Ebbas och felix dagis start i sept. Men jag måste intala mig själv att det ska gå bra!
Dom är ju jättevana med öppna förskolan, där bryr dom sig inte speciellt mycket om mig.
Hoppas att det går bra för Melvin på nya avdelningen!
Kram Sussie